Nyheter

Sibirianskt hattrick på Fyrlingen

För tredje året i rad vann Sibirien - Filip Goldéus, Björn Ivarsson, Björn Folke Johansson och Albin Plantin - Fyrlingen. För de tre sistnämnda fungerade tävlingen som offentligt genrep inför landslagsuppdraget om tre veckor och de har all anledning att känna sig nöjda med formbeskedet. Ivarsson lyckades dessutom skrämma ett spöke på flykten.

Storfavoriterna pallade trycket med andra ord.
"Instruktionsfilmsboule av Folke!!!" och "Sibirien sopar banan med Lindome!!!", rapporterade en närmast lyrisk Herman Thorell på Boulekanalen från Fyrlingens final som Sibirien vann med "en fullständigt förkrossande överlägsenhet".
Ivarsson själv håller med om att Folke och hela laget gjorde en bra final.
- Första vändan var riktigt dålig men där hade vi flyt. Lindome valde att - istället för att lägga in två hyfsat enkla - skjuta två skott som de måste träffa på drygt tolv meter. Det första var ett bra kast med dålig utdelning, som duttade vårt klot till poäng, och det andra missade.
Sedan gjorde landslagstrion inga fler dåliga vändor. Inga större misstag alls, om man får tro rapporterna - och siffrorna, som skrevs till 13-0 i trippeln.
Lindomelaget som också tog sig hela vägen till finalen bestod av Stefan Holmström, Henrik Hugosson, Roger Söder och Patrik Thelaus. Den sista dubbeln kunde avbrytas sedan Ivarsson och Johansson vunnit den de spelade med 13-4.

Winner & ghostbuster
Innan de hade kommit så långt hade stockholmarna faktiskt förlorat någon dubbel och två trippelmatcher. En mot det danska laget och en mot Håkan Berg, Alex Lindquist och Kenny Nilsson. Så långt som att de hade något avgörande läge emot sig gick det dock aldrig.
- Men det är inget roligt läge att, efter att ha förlorat en trippel, kliva in i en dubbel mot Alex Lindquist - som jag aldrig har vunnit över - tillsammans med Kenny "Brutalkämparen" Nilsson, säger Ivarsson.
Som alltså aldrig har slagit Alex Lindquist?
- Nej, jag tror inte det. Möjligtvis någon gång när han var junior men aldrig sedan dess.
Förrän nu.
- Han har verkligen varit ett litet spöke. Men nu är det borta, säger en påtagligt nöjd Ivarsson.
- Det var en spänd match och jag var mer nervös än vanligt - det ska jag inte sticka under stol med.

Sansjö skrällde
I semifinalen ställdes Sibirien mot Fyrlingens stora överraskning. Sansjö-laget bestående av tre herrar som passerat pensionsåldern - Jan-Åke Brandt, Hans Johansson och Lars-Åke Nilsson - tillsammans med den i sammanhanget ungdomliga Gerd Sandin, som inte ens fyllt sextio. På sin väg mot semifinalen plockade de ett par riktigt fina skalper i form av Cohen/von Eggers Patron/von Eggers Patron/Patron och Brood Björk/Daniel/Terestchenko/Wiede.
- Underskattning i kombination med fel taktik, tror Ivarsson som menar att det är skillnad på att möta ett icke-meriterat öppet lag och ett lag från veteranklassen.
- Man får inte låta veteranerna stå med tre klot kvar och 20 centimeter att lägga in på - för det gör de, som han säger.

Klubblag blir till landslag
Ivarsson och hans lagkamrater hade tränat ordentligt inför Fyrlingen. Nu blir det några dagars vila innan träningspassen fortsätter - då med siktet inställt på SWIO. Klubblaget bestående av Ivarsson, Johansson och Plantin blir då ett landslag.
- Det ska bli spännande. Man blir alltid ännu mer jagad som landslag - vilket bara är positivt, säger Ivarsson.
Sibirianerna representerar Sverige i såväl inbjudningstävlingen SWIO Masters som i den öppna internationella trippeltävlingen.
- Det är klart att vi åker dit med inställningen att vi ska vinna båda. Det är extremt viktigt för oss att prestera där - inte minst nu när det är VM-år, säger Ivarsson som tror att hans lag har fördelar av att medlemmarna inte bara tränar tillsammans utan också umgås privat.
- Vi snackar mycket boule och analyserar en hel del. Det är viktigt.

Tävlingsledaren mer än nöjd
Någon fullständig analys av Fyrlingen har tävlingsledaren Herman Thorell rimligtvis inte hunnit göra ännu. Men på söndagskvällen låter han nästan lika lyrisk över både dess nya upplägg - med deltagarbegränsning och gruppspel där matcherna startar vid ställningen fyra lika - som över det sibirianska finalspelet.
- Upplägget är absolut här för att stanna. Helgen var hur bra som helst på alla sätt, kommenterar han då, när inget missnöje märkts vare sig hos arrangörer eller hos spelare.
- Inga sura miner någonstans. Känns nästan overkligt - men skönt.

Kommentera!

Skriven av: Lasse Franck